Arkiverade inlägg i kategorin ‘Svenska fiskar’

Svartmunnad smörbult 2 i Sverige

13 maj 2009

Ännu en svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) har nu hittats vid svenska kusten, denna gång av fiskaren Eles Larsson, Tjurkö, utanför Karlskrona, som lämnade fyndet till länsstyrelsens Lars Lundahl för vidare befordran till Riksmuseet. Det första svenska exemplaret fångades i juli förra året i Karlskrona. Det verkar troligt att arten nu  etablerat sig i Karlskrona skärgård. Både Länsstyrelsen och Riksmuseet är intresserade av information om ytterligare fynd.

Svartmunnad smörbult och svart smörbult (Gobius niger) kan uppfattas som ganska lika varandra. Svart smörbult har en fläck framtill i främre ryggfenan. Svartmunnad smörbult har fläcken baktill i främre ryggfenan.

Svartmunnad smörbult har sin naturliga utbredning i Svarta havet, men har kommit in i Östersjön genom ballastvatten. Det finns ett stort bestånd i Polen sedan början av 1990-talet, och arten har sedan hittats på den östra Östersjökusten upp till södra Finland.

Svartmunnad smörbult från Tjurkö. Foto Bodil Kajrup, CC-BY-NC

Så här ser den svartmunnade smörbulten från Tjurkö ut. Foto Bodil Kajrup, CC-BY-NC

Nu är den här: svartmunnad smörbult i Sverige

2 november 2008

Den svartmunnade smörbulten, Neogobius melanostomus, har sedan 1990 etablerat sig vid polska Östersjökusten. Arten finns naturligt i Svarta havet, och har förmodligen kommit till Östersjön med barlastvatten.  Svartmunnad smörbult hittades vid finska kusten 2005, och det har aldrig varit någon tvekan om att den också skulle komma till Sverige.

Och nu har det hänt: Den 30 juli i år, metade Göran Pettersson abborre i Saltösund vid Karlskrona och fångade fyra exemplar av en fisk han aldrig sett förut.

- Jag är ju fiskeintresserad, och efter att ha jämfört dem med bilder på Internet och från ett reportage i tidningen ”Svenskt Fiske” förstod jag snart att det var svartmunnade smörbultar jag fått upp, säger Göran Pettersson.

Göran  fryste in ett exemplar och rapporterade fyndet till Fiskeriverkets kustlaboratorium, vilka sedermera förmedlade fyndet till Gustaf Almqvist vid Stockholms universitet som tillsammans med Sven Kullander på Naturhistoriska riksmuseet kunde bekräfta att det var en svartmunnad smörbult det var fråga om. Det visade sig vara en 96 mm lång hane som uppskattningsvis var två, högst tre, år gammal.

- Det var bara att vänta att den skulle etablera sig i svenska vatten förr eller senare. Rom och yngel kan ju spridas via ballastvatten. Att det första exemplaret fångades i Karlskrona är logiskt med tanke på den intensiva båttrafiken mellan Karlskrona och polska vatten, säger Gustaf Almqvist som på Stockholms universitet tidigare i år lade fram sin avhandling om den svartmunnade smörbulten.

I sin avhandling visade Gustaf hur den svartmunnade smörbulten på knappt tre decennier blivit ett av de mest färgstarka inslagen i södra Östersjön. Fisken lever främst av musslor, den kan bli 30 cm lång och är i sitt ursprungsområde uppskattad som matfisk.

Om det bara är fråga om några enstaka exemplar eller om arten verkligen har etablerat sig i Blekinge är det för tidigt att uttala sig om.
- Eftersom svartmunnade smörbultar övervintrar på djupare vatten där de är mer svårfångade, kan riktade provfisken efter arten förmodligen att äga rum först till våren. Fisken kan mycket väl redan finnas i andra områden längs den svenska kusten, särskilt i hamnområden med särskilt intensiva handelsförbindelser med södra Östersjön, säger Gustaf Almqvist.

Det första fyndet finns nu i Naturhistoriska riksmuseets samling.

Länkar

Finska Havsforskningsinstiutet om svartmunnad smörbult

Den första svenska svartmunnade smörbulten: NRM 51144

Stockholms Universitets pressmeddelande

Svartmunnad smörbult i FishBase

Hajar i Östersjön

16 maj 2008

En ny sammanställning undersöker 31 hotade arter av hajar och andra broskfiskar i Östersjön

En ny rapport om broskfiskarna i Östersjön från Shark Alliance belyser hoten mot dessa förbisedda fiskar och påkallar förbättrade bevarandeåtgärder.

Rapporten dokumenterar utbredning och status för 31 arter av hajar, rockor och havsmusfiskar i Östersjön och övergångsområden, redogör för hur nuvarande åtgärder är otillräckliga under nuvarande fisketryck och mijöförändringar, och sammanfattar rekommendationef för östersjöländernas regeringar, särskilt EUs medlemsländer.

“Hajarna finns här och det enda vi har att frukta är att förlora dem för alltid”, säger Sonja Fordham från Shark Alliance, en av författarna till rapporten. “Hajar och besläktade arter är dåligt undersökta och otillräckligt skyddade i de flesta europeiska vatten, och vår analys avslöjar att dessa tillkortakommanden är särskilt kännbara i östersjöområdet. Man kan förbättra förhållandena genom att utöka existerande skydd och se till att den EUs aktionsplan för hajar blir ett starkt verktyg.”

Medan de flesta av EUs skötselåtgärder för hajar och rockor utesluter Östersjön, så skyddar Sverige många av dessa arter genom nationella förskrifter. Med sin långa kust och belägenhet på den salta änden av Östersjön, är Sverige hem för de flesta av de 31 broskfiskarterna i Östersjön och har haft högre fångster av dem än andra angränsande länder. Nästan hälften av hajarterna rapporterade från Sverige anses av IUCN vara utrotningshotade.

“Minst femton arter av hajar - från den snabba och kraftfulla håbranden till den lugna bottenlevande rödhajen - har hittats i svenska vatten”, säger Dr Sven O Kullander, medförfattare till rapporten och förste intendent vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. “Dessa fiskar representerar utkanten av arternas utbredning snarare än särskilda populationer, men återspeglar och bidrar till populationens välstånd som helhet. Ytterligare forskning behövs för en mer komplett bild av många arters status och bevarandebehov. Tills dess, är deras långsamma tillväxt, sena könsmognad och små yngelkullar starka argument för förebyggande skyddsåtgärder.”

Sverige är i själva verket det enda österjöland som har annammat nationella regler för att skydda hajar och rockor. Svenska myndigheter har visat intresse för utvecklingen av EUs Aktionsplan för hajar. Med EU-ordförandeskapet från andra halvåret 2009, kommer Sverige sannolikt att råda över nyckelbeslut i implementeringen av denna efterlängtade plan. Dessförinnan måste inkonsekvenser och kryphål i hajfiskebegränsningarna som berör svenska fartyg uppmärksammas.

“Hajintresset växer bland svenskarna, liksom regeringens möjligheter för att leda EU mot ansvarsfullt bevarande av hajarna”, säger David Bernvi, ordförande i Svenska Hajföreningen och författare till två böcker om hajar, och som leder svenska ekoturist-grupper för att skåda hajar utanför Afrika. “Sverige har en bra position för att uppmuntra Europakommissionen att producera en helgjuten hajplan och att säkerställa att planens komponenter implementeras fullt ut. Sverige bör börja arbeta nu för att begränsa regionala fångster för hotade arter till 2009. Dessa åtgärder skulle återspegla den bevarandeetik och uppskattning av hajar som visas av det svenska folket.”

The Shark Alliance är en sammanslutning av över 50 icke-statliga organisationer för att återskapa och bevara hajpopulationer genom att förbättra europeisk fiskeripolitik. För mer information se www.sharkalliance.org

Spegelkarp i Hanöbukten

20 juli 2007

Karpfiskar är utpräglade sötvattensfiskar. Bara ett fåtal arter lever i bräckt vatten. Det utsötade vattnet i Östersjön kan dock föredras av många svenska karpfiskarter, inte minst i Stockholms skärgård, Bottenhavet och Bottenviken.

Torsdagen den 19 juli hittade ålfiskare Bo Hellström en spegelkarp i sitt bottengarn utanför Yngsjö, Skåne. Det är andra gången en karp fångats i Hanöbukten. Förra gången var 1952. Egentligen är Hanöbukten alldeles för salt för karpen. Förmodligen har karpen förirrat sig ut till kustvattnen med de stora mängder regnvatten som översvämmat Skåne.

Länk
Yngsjökarpen i Kristanstadsbladet