Arkiverade inlägg i kategorin ‘Svenska fiskar’

FishBase Symposium 2013: Invasive Fishes

4 november 2013

Årets FishBase Symposium gick av stapeln den 21:a oktober, och hade temat Invasiva fiskar, med fokus på situationen i Europa. En invasiv fiskart är en fiskart som genom mänskliga aktiviteter flyttats till ett nytt område. De ekologiska och ekonomiska konsekvenserna kan bli stora. Värst är situationen i tropikerna, men under senare år har ett antal invasiva arter spritt sig i Nordamerika och Europa. 2008 påträffades i Sverige en av de mest invasiva arterna, svartahavsarten svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus), och den är idag på snabb spridning i Sverige. Flera andra arter förekommer i länder kring Östersjön och kan förväntas nå Sverige inom en snar framtid.

Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Mike Noren, CC-BY-SA
Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) från Karlskrona skärgård, 2012. Foto: Michael Norén, CC-BY-SA

Vilka arter är på ingång? Vilka är erfarenheterna i andra delar av Europa? Vilka faktorer påverkar fiskarnas spridning, och kan vi göra något för att stoppa dem?
254 registrerade deltagare lotsades av dagens moderator,  Gustaf Almqvist från Coalition Clean Baltic, genom nio föredrag om olika aspekter av invasiva fiskarter i Europa:

  • Robert Britton från Bournemouth University, Storbritannien, berättade om hur man kan använda den invasiva kinesiska arten bandslätting (Pseudorasbora parva) för att förstå hur fiskinvasioner går till.
  • Hugo Verreycken från Instituut voor Natuur- en Bosonderzoek, Belgien, berättade om Belgiens erfarenheter av tidigare fiskinvasioner, och vilka arter som förväntas anlända i framtiden.
  • Peter D. Rask Møller från Statens Naturhistoriske Museum, Danmark, berättade om situationen i Danmark, och om faktorer som påverkar de invasiva arternas spridning.
  • Paraskevi Karachle från Hellenic Centre for Marine Research, Grekland, berättade om den ström av arter som väller från Röda havet in i Medelhavet genom Suezkanalen; i snitt anländer en ny art varannan vecka!
  • Simon Blanchet från Laboratoire d’Ecologie Expérimentale du CNRS à Moulis (SEEM), Frankrike, berättade om hur eDNA (environmental DNA, DNA-fragment i vattnet) kan användas för att övervaka invasiva arters spridning.
  • Christine Casal från FishBase Information and Research Group, Filippinerna, berättade om de verktyg som utvecklas av FishBase för att hjälpa biologer riskbedöma invasiva fiskarter, och bad deltagarna komma med förslag på funktioner.
  • Olof Filipsson, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), gav en historisk inblick i hur nya fiskbestånd uppkommit i Sverige genom utplanteringar; effekterna kan bli stora även vid korta förflyttningar.
  • Anders Alfjorden, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) berättade om hur invasiva fiskar inte bara är individer, utan även kan ses som ”biologiska paket” som för med sig nya virus, bakterier och parasiter.
  • Ing-Marie Gren, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), berättade om hur man beräknar kostnaden för en invasiv art, och visade att kostnaden för invasiva arter i EU uppgår till hela 12 miljarder euro!

254 registrerade deltagare, nytt publikrekord!

 254 registrerade deltagare, nytt publikrekord! Foto: Göran G. Johansson, Telgefoto. CC-BY-SA

FishBase Sverige tackar alla som var med och gjorde dagen så intressant och lärorik! Vi ses nästa år, med nya spännande föreläsningar!

En engelskspråkig rapport från symposiet, med sammandrag, deltagarlista och program, kan laddas ned här: FishBase Symposium 2013: Invasive Fishes

FishBase symposium 2013 Invasiva fiskar

8 oktober 2013

Måndagen den 21 oktober 2013 är det tid för årets FishBase symposium, i år med invasiva arter som tema. Registreringen börjar 9:00. Från 9:30 till 17:30 får vi lyssna till nio högintressanta föredrag från kunniga forskare. Hugo Verreycken skildrar läget för Belgiens, Peter Rask Møller Danmarks och Paraskevi Karachle Medelhavets invasiva fiskarter. Olof Filipsson berättar om hur det står till i Sverige. Robert Britton med gädda

Robert Britton och en gädda, som ställer till problem om den kommer dit den inte hör hemma.

Robert Britton talar om hur den lilla karpfisken bandslätting kan hjälpa oss förstå varför vissa arter lyckas sprida sig. Simon Blanchet berättar om hur molekylära metoder kan hjälpa oss att bättre förstå biologiska effekter och orsaker bakom invasionerna. Av Anders Alfjorden får vi veta mer om sjukdomar som sprider sig tillsammans med fiskarna. Christine Casal ger en introduktion till hur FishBase kan användas för riskbedömningar. De ekonomiska effekterna av fiskarters utökade utbredning talar Ing-Marie Gren om.

Detaljerat program för dagen finns att ladda ner här.

Lunch och fika ingår för alla som anmält sig senast 17 oktober 2013 till fishbase@nrm.se eller på telefon 08-51954106. Föreläsningarna kommer till största delen att hållas på engelska.

Ny nationell rödlista

28 april 2010

Naturvårdsverket och Artdatabanken har i dagarna släppt årets uppdatering av den nationella rödlistan. Rödlistan är den nationella svenska versionen av Internationella naturvårdsunionens (IUCN) förteckning över arter vilkas framtida överlevnad inte anses säker. Listan uppdateras vart femte år och innehåller de arter för vilka man beräknat försvinnanderisken med användning av ett antal kriterier som tagits fram av IUCN. Där ingår faktorer såsom utbredningsområdets storlek, och tendenser i artens numerär.

Rödlistningen använder sig av ett antal graderade hotkategorier, från Livskraftig, där inget hot föreligger, via de högre kategorierna Nära hotad, Sårbar, och Starkt hotad, till den högsta hotkategorin Akut hotad. En Akut hotad art har över 50 procents risk att helt dö ut inom tre generationer eller tio år. Kategorin Kunskapsbrist omfattar arter som tros vara hotade men där man har otillräcklig kunskap för att kunna avgöra hotgrad, medan kategorin Nationellt utdöd listar de arter som redan helt försvunnit från Sverige.

Ål (Anguilla anguilla). Foto: Ron Offermans, cc-by-sa.

Världspopulationen av ål (Anguilla anguilla) anses ha minskat med över 95% sedan 1980-talet, och ålen är listad som Akut hotad både på den svenska och den internationella rödlistan. Foto: Ron Offermans, CC-BY-SA.

Totalt står 4127 arter på den svenska rödlistan, varav 34 fiskarter. I årets uppdatering konstateras att trots att situationen ljusnat något för många grupper, till exempel groddjur och stora rovdjur, så gäller det tyvärr inte fiskarna. Sedan föregående lista (2005) har listan utökats med sex fiskarter, däribland välkända arter som lake, vitling och havskatt, medan pigghajen höjts till högsta hotgraden Akut hotad och slätrockan nu anses vara Nationellt utdöd. Ål och torsk är fortfarande listade som Akut hotade, men medan ålen fortsätter att minska har torsken haft en positiv utveckling i Östersjön.

För några av arterna, till exempel laken, är orsakerna till nedgången oklar, men för de flesta andra arterna anses huvudanledningen vara för högt fisketryck, framförallt via trålning, men också vandringshinder, framförallt i form av vattenkraftverk.

Internationellt är det huvudsakligen sötvattensfiskar som riskerar att dö ut, men här i Sverige är det generellt sett de arter som åtminstone delvis lever i havet eller i bräckvatten som haft sämst utveckling.

Länkar:

Artdatabankens sammanfattning av rödlistan 2010

Rundrocka funnen i Sverige

11 november 2009

Den svenska faunan har berikats med en ny art av rocka. Det är rundrocka (Rajella fyllae), en nordatlantisk djupvattenart, som för första gången belagts från svenskt vatten.

Rockan fångades på 500 meters djup den 15:e maj när ett forskarlag från svenska artprojektet, ledda av Matz Berggren, med Agassiz-trål inventerade djupa havsbottnar i yttre Skagerrak. Marinbiologen och fotografen Anders Salesjö, som var med vid inventeringen, såg att det var en rundrocka och sände den till Naturhistoriska riksmuseet, där Sven Kullander och Bo Delling kunde bekräfta identifieringen, och att svenska faunan därmed utökats med en ny art av rocka.

Det är för närvarande oklart hur vanlig rundrocka kan tänkas vara i svenska vatten. Det bedrivs inte mycket fiske på djupt vatten i yttre delen Skagerrak, och även om exemplar blir fångade är det tyvärr ofta så att ovanliga fiskar som fångas inte sänds till en expert för identifiering.

Fyndet, som offentliggjordes på FishBase Symposium 2009, innebär att totalt 12 arter rocka nu är kända från svenska vatten.

Rundrocka från Skagerrak. Foto Bo Delling, CC-BY-NC

Bild: Rundrocka fångad på 500 meters djup i yttre Skagerrak, maj 2009. Foto Bo Delling, CC-BY-NC

Länkar
Rundrocka i FishBase
Svenska Artprojektets portal

FishBase Symposium 2009 - Hajar!

30 september 2009

Välkommen till FishBase Symposium 2009  – Hajar!

cetorhinus_maximus_2.jpg

 Brugd. Foto: Ross Beane, CC BY SA

Broskfiskarna – hajar, rockor och helhuvudfiskar – har existerat i över 400 miljoner år. De skiljer sig på många sätt från övriga fiskar, inte minst genom att ha ett skelett av brosk istället för ben, men även genom sin fysiologi och sitt beteende. Nästan alla de 1000 kända arterna lever i haven, endast ett fåtal i sötvatten. De är långlivade, men med deras långa liv kommer också sen könsmognad, få ungar, och lång dräktighetstid. En hajhona får endast ett fåtal ungar åt gången, oavsett om det är en levandefödande eller äggläggande art.

Broskfiskar har mycket låg motståndskraft mot fisketryck, och populationerna av många arter visar en starkt nedåtgående trend. Flera arter är rödlistade i Sverige. I svenska vatten har pigghajen, den vanligaste svenska hajarten, reducerats till bara 10% av sin ursprungliga populationsstorlek.

Trots att de både fiskas och anses vara hotade är kunskapen om hajars och rockors biologi mycket begränsad. De lever ofta på djupt vatten, eller långt från kusten, och är därför svåra att studera i naturen. Vi behöver mer information om hajars och rockors biologi, men också ett ökat intresse från forskare, myndigheter och allmänhet för att kunna gå vidare utifrån forskningen och skydda hajar och rockor genom förbättrad lagstiftning.

Sexton hajarter och elva andra broskfiskarter är kända från svenska vatten. Flera av dessa är nu skyddade.

Temat för FishBase symposium 2009 är hajar (och andra broskfiskar). Världsledande forskare rapporterar om sina rön och om biologi, systematik och bevarandeåtgärder. Bland talarna finns hajforsknings-pionjären Eugenie Clark, (”the Shark Lady”); den främste experten på hajarnas systematik, Leonard Compagno; den framstående bevarandebiologen Sonja Fordham; den berömde fiskexperten Heiko Bleher; den prisbelönte undervattensfotografen Anders Salesjö; WWFs expert på bevarandefrågor Inger Näslund, och Karin Linderholm, Fiskeriverkets expert på fiskevård. På symposiet får vi också höra om minst en ny broskfiskart för Sverige!

Registrerade symposiedeltagare anmälda fram till 5 oktober har en exklusiv möjlighet att närvara vid den svenska premiären av dokumentärfilmen The End of the Line på Cosmonova. Närmare information erhålles efter anmälan till symposiet. Antalet platser är begränsat.

Tid: 09:00 – 17:20/21:15, måndag, 19 oktober 2009.

Plats: Stora Hörsalen och Cosmonova, Naturhistoriska riksmuseet, Frescativägen 40, Stockholm.

Registrering och kontakt: Symposiet är gratis men anmälan krävs. Lunch och kaffe ingår. I anmälan var vänlig ange eventuella särskilda önskemål för lunchen  (vegetarisk, laktosfritt).

Organisationer och forskare har möjlighet att delta med posters och trycksaker. Meddela i så fall detta i förväg.

Anmälan görs via e-post eller telefon senast den 14 oktober 2009 till:
E-post: fishbase(at)nrm(punkt)se eller Tel: 08-5195 4106

Ladda ned programmet som PDF fil: FishBase Symposium 2009 preliminärt program

Ladda ned poster (skriv gärna ut och affischera på din arbetsplats/skola) : FishBase Symposium 2009 Poster