Arkiverade inlägg i kategorin ‘Fiske’

FishBase Symposium 2017: The Polar Seas / Polarhaven

1 november 2017

Temat för det 15:e FishBase symposiet, som gick av stapeln den 16:e oktober vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, var POLARHAVEN.

Redan idag pågår ett omfattande fiske i polarhaven, och i takt med att Arktis och Antarktis blir varmare och isen minskar kommer trycket på fisken i området att öka. Polarhaven är kalla och näringsfattiga, kommer fisken som lever där att tåla det ökade fisket? Vad kan vi göra för att se till att fisket blir hållbart? Och vad händer med Arktis och Antarktis köldanpassade arter när temperaturen stiger, och sydligare arter kan invadera?

Blackfin icefish, Chaenocephalus aceratus. Photo © Michael Axelsson

Blackfin icefish, Chaenocephalus aceratus. Foto © Michael Axelsson

För att få veta mer, bjöd FishBase Sverige in sju experter, som berättade för symposiets 228 registrerade deltagare om olika aspekter av fisk och fiskeri i Arktis och Antarktis.

Bo Fernholm, från Naturhistoriska riksmuseet, gav ett öppningstal, där han berättade om Sveriges och Naturhistoriska riksmuseets insatser inom polarforskning och bevarande.

Joseph T. Eastman, från Ohio University, USA, berättade om den evolutionära historien bakom Antarktis isfiskar (Notothenioidei).

Edda Johannesen, från Institute of Marine Research, Norge, berättade om ett flerårigt projekt att övervaka fiskfaunan i Barents Hav, och att man kunnat visa att tempererade arter rycker fram och köldanpassade arter retirerar när havet blir varmare.

Stuart Hanchet, från NIWA, Nya Zealand, berättade om det ekonomiskt viktiga fisket efter den upp till två meter långa antarktiska isfisken Dissostichus mawsoni (Antarctic toothfish, saknar svenskt namn), och hur man genom strikta fångstkvoter, märkning av individer, och skapande av skyddade områden kunnat göra fisket hållbart.

Pauline Snoeijs-Leijonmalm, från Stockholms universitet, förklarade att nästan ingenting är känt om fiskfaunan under den permanenta havsisen i Arktis, men att man genom att analysera ekolodsinspelningar utförda av isbrytaren Oden kunnat göra en första preliminär uppskattning av förekomsten av fisk i området.

Michael Axelsson, från Göteborgs universitet, berättade om de fysiologiska anpassningar fiskar i polartrakterna har för att kunna leva och vara aktiva i temperaturer ned mot -1.9°C.

Jørgen S. Christiansen, från Arctic University of Norway, Norge, ställde frågan om det, med ökande fisketryck, invasion av arter från tempererade områden, och förlust av havsis, finns någon framtid för de arktiska fiskarna, och argumenterade för användning av försiktighetsprincipen för fisket i Arktis.

Thomas Mörs, från Naturhistoriska riksmuseet, var moderator.

All lectures were videofilmed and are published on the FishBase Sweden YouTube channel

Samtliga föredrag videofilmades, och kan ses på YouTube. Det finns även en engelskspråkig symposierapport för nedladdning (pdf).

Vi vill tacka alla som deltog i året Symposium och gjorde det till en sådan framgång, och vi hoppas att vi ses igen på nästa års Symposium!

Snart dags för årets FishBase symposium!

4 oktober 2012

Symposiet går av stapeln den 15:e Oktober, och årets tema är fiskar och dammar. Vattenkraft lyfts ofta fram som en ren och förnyelsebar energikälla, men hur påverkas fisk och fiske av de tusentals dammar och reservoarer som byggs, ofta i världens artrikaste sötvatten? Vilka typer av fisk påverkas mest? Hur påverkas lokalbefolkningen?

Årets talare kommer från hela världen:

Catherine Reidy Liermann, från University of Washington, ger en global översikt på ämnet dammar och fiskar. Jörn Gessner, Leibniz-Institute of Freshwater Ecology and Inland Fisheries, berättar om en av de hårdast drabbade fiskgrupperna, sydostasiatiska störar. Paul Skelton, South-African Institute for Aquatic Biodiversity, talar om dammars inverkan på biodiversitet i Afrika, med särskild tonvikt på situationen i södra Afrika.

 

Roberto Reis och en Hypostomus

 Roberto E. Reis talar om dammar och fiskar i Sydamerika.

Roberto E. Reis, Pontifícia Universidade Católica do Rio Grande do Sul, kommer att berätta om de effekter dammar har haft på fisk och fiske i Sydamerika. Eric Baran, World Fish Center, berättar om hur viktigt fisk är för lokalbefolkningen längs Mekongfloden, och de enorma socioekonomiska värden som står på spel när floden nu däms. Ian Baird, University of Wisconsin-Madison, ger ett historiskt perspektiv på exploateringen av Mekongfloden, och utforskar olika framtida scenarier.

Slutligen visar vi dokumentärfilmen Mekong – River on the edge. Filmen presenteras av Douglas Varchol och SIDA, och belyser möjligheterna och riskerna med storskalig vattenkraftutbyggnad i Mekongfloden.

FishBase Symposium 2012 är gratis och öppet för alla, och lunch ingår utan extra kostnad. Föranmälan innan 10:e oktober, antalet platser är begränsat. Symposiet hålls huvudsakligen på engelska.

Tid: Måndag den 15 oktober 2012,  från 9:30 till cirka 17:15. Registrering från 9:00.

Plats: Stora Hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Anmälan: Senast 10 oktober 2012, skicka anmälan till fishbase@nrm.se eller ring 08-5195 4106.

Program (PDF): Program för FishBase Symposium 2012 - Fiskar och Dammar.pdf

Filmtrailer för Mekong - River on the edge kan ses här.

Rapport från FishBase Symposium 2009 - Hajar!

30 oktober 2009

FishBase Symposium 2009 - Hajar! lockade 150 deltagare till Naturhistoriska riksmuseet den 19 oktober, för en heldag med håkäringar, havsmöss, sågfiskar, kakskärande monster från djuphaven, och inte minst allvarliga ord om det allvarliga tillståndet för världens hajar.

Den detaljerade rapporten från symposiet finns nu att ladda ned i pdf-format: Rapport från FishBase Symposium 2009

FishBase Sverige tackar alla talare och deltagare och ser fram emot ett kärt återseende 2010. Nästa års symposium kommer att handla om något helt annat, men blir minst lika spännande som de tidigare. Markera oktober 2010 för FishBase Symposium 2010!

Ineffektiva insatser för hållbart fiske

17 november 2008

Riksrevisionen har undersökt hur staten hanterar det hållbara fisket.

Riksrevisionens granskning visar att varken regeringen eller Fiskeriverket har sett till att olika styrmedel används på ett effektivt sätt för att nå riksdagens och EU:s mål. Detta har lett till onödigt höga kostnader för samhället, minskad lönsamhet för yrkesfiskarna och hotade fiskbestånd. Eva Lindström är ansvarig riksrevisor.

Av Riksrevisionens rapport framgår att Sverige har ett betydande nationellt handlingsutrymme inom ramen för den europeiska fiskeripolitiken, men att detta utrymme inte har utnyttjats på ett effektivt sätt.

Riksrevisionens sammanställning visar att de samlade direkta och indirekta stöden till yrkesfisket uppgick till 283 miljoner kronor 2006. En stor del handlar om skattebefrielse. Skattebefrielsen gynnar i huvudsak det storskaliga trålfisket. Befrielsen från energi-, koldioxid- och svavelskatt medför också att drivkrafterna att använda mer bränslesnåla motorer eller fiskemetoder minskar. Detta försvårar möjligheterna att nå målet om ett ekologiskt hållbart fiske.

Granskningen visar också att det finns ett antal luckor i det svenska kontrollsystemet.  Dessutom medför inte alltid överträdelser av reglerna för yrkesfisket några sanktioner. I de fall det leder till fällande dom är straffen ofta mycket låga i förhållande till värdet av de olagliga fångsterna.

– Regeringen har verktygen för att minska överkapaciteten i den svenska fiskeflottan. Nu bör regeringen agera och se till att skattebetalarna får ett bättre utbyte av de stora resurser som satsas på ett hållbart fiske, säger riksrevisor Eva Lindström.

Delar av Riksrevisionens granskning kommer att ingå i en gemensam rapport, som sker i samverkan med åtta revisionsmyndigheter i Östersjöregionen.

Herring. NOAA Public Domain image

Foto: NOAA.

Fakta: Fiskeripolitiken i Sverige är en del av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Grunden för regleringen av yrkesfisket fastställs genom gemensamma EU-beslut. I vissa frågor måste Sverige rätta sig efter EU:s bestämmelser, men i andra frågor finns nationellt handlingsutrymme.

Länkar
Riksrevisionens granskning i PDF-format
Eva Lindström skriver i DN debatt